Menu

Så fungerar fartkamerorna

I Sverige idag finns över 1 000 fartkameror längs med ungefär 300 mil väg. Ansvaret för dessa kameror är fördelat så att Trafikverket är ansvariga för att sätta upp och underhålla kamerorna, medan Polisen har ansvaret för att utreda de hastighetsöverträdelser som kamerorna fångar.Sweden_road_sign_E24.svg

En sådan utredning börjar med att en fartkamera fotograferar en fortkörning. Fordonens hastighet mäts med hjälp av radar när de åker förbi kameran, och om den är över hastighetsgränsen fotograferas bilen. Fotot, tillsammans med annan data som samlas in av kameran (som tid, plats och fordonets hastighet) hamnar hos Polisens ATK-sektion, som är baserad i Kiruna. ATK står för ”automatisk trafiksäkerhetskontroll”, och det är också där som fartkamerorna i hela landet kan aktiveras eller avaktiveras på distans. Huruvida kamerorna är aktiverade eller inte beror på hur tungt belastade vissa sträckor är under vissa perioder, och hur olycksdrabbade de är. Hos ATK-sektionen måste fotot på bilen bearbetas manuellt, bland annat för att maskera passagerarplatsen. I den fortsatta utredningen fokuserar man således endast på föraren och bilens registreringsnummer. Polisen utreder möjliga förare av bilen med hjälp av diverse register, och jämför bilden på föraren som tagits med kameran med de pass- eller körkortsfoton som dyker upp i registren. Om de två bilderna stämmer är utredningen mer eller mindre över, då man har hittat föraren av bilen, som alltså är den person som ska få fortkörningsboten. I ett sådant fall skickar man därför ett underrättelsemeddelande till personen, med mätdata från kameran tillsammans med den bild som togs.

Om bilderna i registren inte stämmer överens med körkorts- eller passbilden krävs vidare utredning, och man skickar då en förfrågan till ägaren av fordonet för att fråga vem som körde bilen vid det aktuella tillfället.

Om du har fått böter för fortkörning efter att ha blivit fångad på bild av en fartkamera, och du har svårt att få ihop pengar för att betala boten, kan det vara en bra idé att leta igenom dina byrålådor och smyckeskrin efter guldsmycken och guldklockor som du inte längre använder. På Guldbrev.se kan du nämligen sälja guld till ett bra pris. Du kanske till och med får ihop tillräckligt för att ha en buffert inför eventuella framtida böter.

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *